Noteringar
Träffar 1,701 till 1,750 av 2,218
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 1701 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2009Citat ur källa S3.Sida: Genline AB; Johanneshov, Sweden; Swedish Church Records Archive; GID Number: 901.2.33200; Roll Number: CK6406.Källans kvalitet: OsäkerBeskrivning av källa S3.RIN: S3AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, vigseluppgifter, 1860-1947PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Citat ur källa S2.Sida: Genline AB; Johanneshov, Sweden; GID Number: 498.99.104000; Roll/Fiche Number: CK1021.Källans kvalitet: OsäkerBeskrivning av källa S2.RIN: S2AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, namnindexerade födelseuppgifter, 1859-1947PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Swedish Church Records Archive | Fürstenberg GRETA (I3722)
|
| 1702 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2009Citat ur källa S4. Källans kvalitet: Osäkerhttp://www.ancestry.se/s70229/t34446/rd.ashxBeskrivning av källa S4.RIN: S4AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, födelseuppgifter för personer som avled mellan 1901 och 2006PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Sweden, Births from the Swedish Death Index, 1901-2006 | Magnus EMMA Sofie (I3731)
|
| 1703 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Pålsson SIGRID Maria (I3786)
|
| 1704 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Magnus Simon Albert (I3775)
|
| 1705 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Magnus Simon Albert (I3775)
|
| 1706 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Fürstenberg Eleonore Louise (I3749)
|
| 1707 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Fürstenberg Eleonore Louise (I3749)
|
| 1708 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Fürstenberg Pontus (I3748)
|
| 1709 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Fürstenberg Pontus (I3748)
|
| 1710 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Meyer HENRIETTE (I3738)
|
| 1711 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Magnus ERNST Samuel (I3737)
|
| 1712 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Fürstenberg Birgit (I3736)
|
| 1713 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Fürstenberg Birgit (I3736)
|
| 1714 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Fürstenberg Hahr Olga (I3735)
|
| 1715 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Danielsson Stig (I3723)
|
| 1716 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Helleberg Rasmussen Danielsson SONJA (I3719)
|
| 1717 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013 | Rasmussen HANS Helge (I3718)
|
| 1718 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013Citat ur källa S2.Sida: Genline AB; Johanneshov, Sweden; GID Number: 1288.33.12700; Roll/Fiche Number: CK3443.Källans kvalitet: OsäkerBeskrivning av källa S2.RIN: S2AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, namnindexerade födelseuppgifter, 1859-1947PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Swedish Church Records ArchiveCitat ur källa S3.Sida: Genline AB; Johanneshov, Sweden; Swedish Church Records Archive; GID Number: 1224.29.1100; Roll Number: CK3264.Källans kvalitet: OsäkerBeskrivning av källa S3.RIN: S3AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, vigseluppgifter, 1860-1947PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Citat ur källa S4. Källans kvalitet: Osäkerhttp://www.ancestry.se/s70229/t34446/rd.ashxBeskrivning av källa S4.RIN: S4AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, födelseuppgifter för personer som avled mellan 1901 och 2006PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Sweden, Births from the Swedish Death Index, 1901-2006Citat ur källa S5. Källans kvalitet: Osäkerhttp://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/F285-C2LBeskrivning av källa S5.RIN: S5AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, valda födelseuppgifter, 1611-1920PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Sweden, Baptisms, 1611-1920Citat ur källa S9.Sida: The National Archives at Washington, D.C.; Washington, D.C.; Series Title: Passenger Lists of Vessels Arriving at Boston, Massachusetts, 1891-1943; NAI Number: 4319742; Record Group Title: Records of the Immigration and Naturalization Service, 1787-2004; R.Källans kvalitet: OsäkerBeskrivning av källa S9.RIN: S9AUTH: Ancestry.comTITL: Massachusetts, passagerar- och besättningslistor, 1820-1963PUBL: Ancestry.com Operations, Inc. | Pålsson SIGRID Maria (I3786)
|
| 1719 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013Citat ur källa S3.Sida: Genline AB; Johanneshov, Sweden; Swedish Church Records Archive; GID Number: 100014.257.1800; Roll Number: CL1833.Källans kvalitet: OsäkerBeskrivning av källa S3.RIN: S3AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, vigseluppgifter, 1860-1947PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Citat ur källa S4. Källans kvalitet: Osäkerhttp://www.ancestry.se/s70229/t34446/rd.ashxBeskrivning av källa S4.RIN: S4AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, födelseuppgifter för personer som avled mellan 1901 och 2006PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Sweden, Births from the Swedish Death Index, 1901-2006Citat ur källa S8.Sida: Year: 1939; Arrival: New York, New York; Microfilm Serial: T715, 1897-1957; Microfilm Roll: Roll 6337; Line: 15; Page Number: 101.Källans kvalitet: OsäkerBeskrivning av källa S8.RIN: S8AUTH: Ancestry.comTITL: New York, passagerarlistor, 1820-1957PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Citat ur källa S2.Sida: Genline AB; Johanneshov, Sweden; GID Number: 1288.33.12700; Roll/Fiche Number: CK3443.Källans kvalitet: OsäkerBeskrivning av källa S2.RIN: S2AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, namnindexerade födelseuppgifter, 1859-1947PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Swedish Church Records ArchiveCitat ur källa S2. Källans kvalitet: OsäkerBeskrivning av källa S2.RIN: S2AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, namnindexerade födelseuppgifter, 1859-1947PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Swedish Church Records Archive | Rasmussen HANS Helge (I3718)
|
| 1720 | Källa: Sveriges dödbok 1901-2013Citat ur källa S6.Sida: Genline AB; Johanneshov, Sweden; Swedish Church Records Archive; Reference: 100014.218.26300.Källans kvalitet: OsäkerBeskrivning av källa S6.RIN: S6AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, urval av uppgifter om avlidna, 1840-1947PUBL: Ancestry.com Operations, Inc.Citat ur källa S6.Sida: Genline AB; Johanneshov, Sweden; Swedish Church Records Archive; Reference: 100012.262.13200.Källans kvalitet: OsäkerBeskrivning av källa S6.RIN: S6AUTH: Ancestry.comTITL: Sverige, urval av uppgifter om avlidna, 1840-1947PUBL: Ancestry.com Operations, Inc. | Rasmussen HANS Peder Eiler (I3785)
|
| 1721 | Källa: Taarbæk, Danmark | Fürstenberg Fanny (I3754)
|
| 1722 | Kallades under studietiden Kinnecollius. Utnämnd till superintendent i Karlstad på rekomendationer av rikskansler Magnus Gabriel De la Gardie på Läckö Slott. | Scarinius Jonas Johannis (I624)
|
| 1723 | Kallas Emma på Kullen | Finn-Andersdotter Emma Olivia (I212)
|
| 1724 | KällinformationTitelEngland & Wales, Civil Registration Death Index, 1916-2007FörfattareAncestry.com | Lundbom Nanna Augusta Wilhelmina (I1804)
|
| 1725 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Berger Johan Julius (I2631)
|
| 1726 | Kar Wilhelm Er4iksson Erkänt Faderskap muntligt se källa Örebro Nikolai (T) AIIa:11 (1913-1921) Bild 4360 / sid 1432 | Eriksson Nils Wilhelm (I3630)
|
| 1727 | Karin gifter sig en julidag 1936 med handlaren och fastighetsägaren Rolf Sixten Krüger, född i Karlskrona. Hon lämnar föräldrahemmet i november för att flytta till Rolf på adressen Adlersten nr 45 i Karlskrona. Tillsammans får de tre barn; två söner och en dotter.År 1950 bor familjen på adressen Norra Smedjegatan 16A, vilket är adressen till kvarter Adlersten i Karlskrona. År 1960 bor de på adressen Parkgatan 1 i Karlskrona. I december 1969 går Karin och Rolf skilda vägar och Karin bosätter sig på adressen Hantverkargatan 16A i Karlskrona. KÄLLA: http://www.systrarnadahlman.se/person.php?id=4677 | Svensson Karin* Margith Ottilia (I8773)
|
| 1728 | Karl Knutsson Bonde 1408-1470, kung 1448-1457, 1464-65, 1467-1470.Karl Knutsson kom från två av landets förmögna och inflytelserika släkter, Bonde och Sparre. År 1434 anslöt han sig till Engelbrekts upprorsrörelse och valdes till rikshövitsman.Unionstidens politiska oro speglades också i hans liv. Inte mindre än tre gånger var han kung. Efter Kristofer av Bayerns död valdes olika kungar i Danmark, Norge och i Sverige. Då Karl Knutsson, som valdes till svensk kung, insåg att hans möjligheter att bli kung även i Danmark och Norge hela tiden minskade, slog han in på en unionsfientlig politik, som senare fullföljdes av sturarna och Gustav Vasa.Under hans levnad var den politiska oron i landet ovanligt stor. Han hade inte bara Kristian I i Danmark till fiende. Ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna och hans mäktiga släkt utgjorde en tredje faktor i striden.Karl Knutsson Bonde hör till de mera kraftfulla personligheterna i den svenska medeltidshistorien. Efter en period av unionsregenter, Margareta, Erik av Pommern och Kristoffer av Bayern, lyckades Karl Knutsson år 1448 bli vald till Sveriges konung. Unionen splittrades tillfälligt. Karl lyckades även bli kung över Norge 1449, men tvingades avstå detta till Kristian I redan 1450.Efter konflikter med stormännen, som kom att ledas av ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna, tvingades Karl fly landet 1457. Kristian I valdes till kung sommaren samma år, och unionen var återställd. Redan 1464 restes upprorsfanan igen - men denna gång mot Kristian. Karl Knutsson återinkallades och fick denna gång inneha kungavärdigheten från augusti 1464 till januari 1465, då han åter tvingades lämna Sverige.Under de följande två åren styrdes landet av riksföreståndarna Kettil Karlsson Vasa, Jöns Bengtsson Oxenstierna och, sedan den sitnämnde avlidit, Erik Axelsson Tott.På hösten 1467 återinsattes Karl som svensk kung. Det hade väl inte direkt gått någon nöd på honom under mellantiden, då han innehaft hela Finland som förläning. Karl Knutsson Bonde avled, som Sveriges kung, den 15 maj 1470. Under sin sista regeringsperiod var hans inflytande dock begränsat. Han är den ende monark som innehaft Sveriges krona i tre perioder.Karl Knutsson var en mästerlig propagandist. Karlskrönikan, som tillkommit på hans initiativ, ger bilden av en folkkär och rättrådig monark, som kämpar mot ondskefulla och svekfulla utlänningar. Hans behandling av politiska motståndare talar dock ett annat språk.Karl Knutsson ägde gårdar i flera delar av riket, bland annat i Aspeland, Sevede och norra Tjust. Han bodde en viss tid på Fågelvik i Tryserums socken i norra Tjust (numera Östergötland).Karl Knutsson seglade 1440 till Öland och intog Borgholms fästning, som han sedan höll i pant för stora belopp årligen. Hans svärson, Ivar Axelsson Tott, blev befälhavare på borgen 1472 och bodde på borgen med sin familj till 1487, då Sten Sture d. ä. försökte avsätta honom. Ivar flydde då på natten från Borgholm och lyckades ta sig till Gotland.Vatikanarkivet har nyligen öppnat det tidigare hemliga arkivet för ämbetet för syndaförlåtelse, penitentiarian. Till ämbetet inkom 1438 en böneskrivelse från Karl Knutsson Bonde, Sveriges marsk och blivande kung, och hans nyblivna hustru Katarina Karlsdotter. Det var Karls andra äktenskap, hans första hustru Birgitta Turesdotter hade avlidit 1436. Eftersom Birgitta och Katarina var släkt med varandra ansåg brudparet att de behövde påvlig dispens för att försäkra sig om att deras äktenskap skulle vara giltigt i kyrkans ögon. Och - kanske ännu viktigare - att eventuella barn var legitima. Dispensen beviljades av ett ombud för penitentiarian.Under sitt sista levnadsår, 1470, gifte han sig -enligt vissa källor på dödsbädden-med frillan Kristina Abrahamsdotter med vilken han hade sonen Karl. Men sonen nådde inte sådan ålder att han kunde spela någon politisk roll. Det blev i stället Karl Knutssons systerson, Sten Sture den äldre, som fick fortsätta kampen mot danskarna.Bildhuggaren Bernt Notke har gjort en statyett föreställande Karl Knutsson. Då den inte är alltför smickrande, kan den antas vara porträttlik. Den finns på Gripsholms slott.Som yttre tecken på kunglig värdighet lät Karl Knutsson, liksom tidigare monarker, bruka ett riksvapen. Faktum är att just den version av det svenska riksvapnet, som Karl Knutsson pusslade ihop år 1448 har fått större bestående betydelse än något annan. Vi använder den fortfarande som Sveriges officiella "stora riksvapen": en fyrdelad huvudsköld med de tre kronorna i första och fjärde fälten och det så kallade folkungalejonet i andra och tredje. Som åtskillnad mellan de blå fälten lät Karl Knutsson placera ett gyllene kors, något som enligt flertalet bedömare har kommit att utgöra en direkt förebild för utformningen av den svenska flaggan.(Lästips: Karl Knutsson - en biografi, av Dick Harrison, se litteraturförteckningen)Om Svartsjö i UpplandPlatsen benämndes till en början "Kununxnes", Konunganäs, namnet Svartsjö kom först på 1400-talet. Karl Knutsson Bonde bodde här, liksom hans dotter Magdalena och hennes make Ivar Axelsson Tott. Därefter innehades Svartsjö kungsgård av de tre riksföreståndarna Sten Sture den äldre, Svante Nilsson och Sten Sture den yngre - tre Sturar, egentligen två, för Svante Sture kallade sig aldrig Sture. Svartsjö var Erik XIV favoritplats och det var här rättegångarna genomfördes 1567, som resulterade i Sturemorden. | Knutsson Bonde KARL VIII (I3531)
|
| 1729 | Karl Knutsson Bonde 1408-1470, kung 1448-1457, 1464-65, 1467-1470.Karl Knutsson kom från två av landets förmögna och inflytelserika släkter, Bonde och Sparre. År 1434 anslöt han sig till Engelbrekts upprorsrörelse och valdes till rikshövitsman.Unionstidens politiska oro speglades också i hans liv. Inte mindre än tre gånger var han kung. Efter Kristofer av Bayerns död valdes olika kungar i Danmark, Norge och i Sverige. Då Karl Knutsson, som valdes till svensk kung, insåg att hans möjligheter att bli kung även i Danmark och Norge hela tiden minskade, slog han in på en unionsfientlig politik, som senare fullföljdes av sturarna och Gustav Vasa.Under hans levnad var den politiska oron i landet ovanligt stor. Han hade inte bara Kristian I i Danmark till fiende. Ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna och hans mäktiga släkt utgjorde en tredje faktor i striden.Karl Knutsson Bonde hör till de mera kraftfulla personligheterna i den svenska medeltidshistorien. Efter en period av unionsregenter, Margareta, Erik av Pommern och Kristoffer av Bayern, lyckades Karl Knutsson år 1448 bli vald till Sveriges konung. Unionen splittrades tillfälligt. Karl lyckades även bli kung över Norge 1449, men tvingades avstå detta till Kristian I redan 1450.Efter konflikter med stormännen, som kom att ledas av ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna, tvingades Karl fly landet 1457. Kristian I valdes till kung sommaren samma år, och unionen var återställd. Redan 1464 restes upprorsfanan igen - men denna gång mot Kristian. Karl Knutsson återinkallades och fick denna gång inneha kungavärdigheten från augusti 1464 till januari 1465, då han åter tvingades lämna Sverige.Under de följande två åren styrdes landet av riksföreståndarna Kettil Karlsson Vasa, Jöns Bengtsson Oxenstierna och, sedan den sitnämnde avlidit, Erik Axelsson Tott.På hösten 1467 återinsattes Karl som svensk kung. Det hade väl inte direkt gått någon nöd på honom under mellantiden, då han innehaft hela Finland som förläning. Karl Knutsson Bonde avled, som Sveriges kung, den 15 maj 1470. Under sin sista regeringsperiod var hans inflytande dock begränsat. Han är den ende monark som innehaft Sveriges krona i tre perioder.Karl Knutsson var en mästerlig propagandist. Karlskrönikan, som tillkommit på hans initiativ, ger bilden av en folkkär och rättrådig monark, som kämpar mot ondskefulla och svekfulla utlänningar. Hans behandling av politiska motståndare talar dock ett annat språk.Karl Knutsson ägde gårdar i flera delar av riket, bland annat i Aspeland, Sevede och norra Tjust. Han bodde en viss tid på Fågelvik i Tryserums socken i norra Tjust (numera Östergötland).Karl Knutsson seglade 1440 till Öland och intog Borgholms fästning, som han sedan höll i pant för stora belopp årligen. Hans svärson, Ivar Axelsson Tott, blev befälhavare på borgen 1472 och bodde på borgen med sin familj till 1487, då Sten Sture d. ä. försökte avsätta honom. Ivar flydde då på natten från Borgholm och lyckades ta sig till Gotland.Vatikanarkivet har nyligen öppnat det tidigare hemliga arkivet för ämbetet för syndaförlåtelse, penitentiarian. Till ämbetet inkom 1438 en böneskrivelse från Karl Knutsson Bonde, Sveriges marsk och blivande kung, och hans nyblivna hustru Katarina Karlsdotter. Det var Karls andra äktenskap, hans första hustru Birgitta Turesdotter hade avlidit 1436. Eftersom Birgitta och Katarina var släkt med varandra ansåg brudparet att de behövde påvlig dispens för att försäkra sig om att deras äktenskap skulle vara giltigt i kyrkans ögon. Och - kanske ännu viktigare - att eventuella barn var legitima. Dispensen beviljades av ett ombud för penitentiarian.Under sitt sista levnadsår, 1470, gifte han sig -enligt vissa källor på dödsbädden-med frillan Kristina Abrahamsdotter med vilken han hade sonen Karl. Men sonen nådde inte sådan ålder att han kunde spela någon politisk roll. Det blev i stället Karl Knutssons systerson, Sten Sture den äldre, som fick fortsätta kampen mot danskarna.Bildhuggaren Bernt Notke har gjort en statyett föreställande Karl Knutsson. Då den inte är alltför smickrande, kan den antas vara porträttlik. Den finns på Gripsholms slott.Som yttre tecken på kunglig värdighet lät Karl Knutsson, liksom tidigare monarker, bruka ett riksvapen. Faktum är att just den version av det svenska riksvapnet, som Karl Knutsson pusslade ihop år 1448 har fått större bestående betydelse än något annan. Vi använder den fortfarande som Sveriges officiella "stora riksvapen": en fyrdelad huvudsköld med de tre kronorna i första och fjärde fälten och det så kallade folkungalejonet i andra och tredje. Som åtskillnad mellan de blå fälten lät Karl Knutsson placera ett gyllene kors, något som enligt flertalet bedömare har kommit att utgöra en direkt förebild för utformningen av den svenska flaggan.(Lästips: Karl Knutsson - en biografi, av Dick Harrison, se litteraturförteckningen)Om Svartsjö i UpplandPlatsen benämndes till en början "Kununxnes", Konunganäs, namnet Svartsjö kom först på 1400-talet. Karl Knutsson Bonde bodde här, liksom hans dotter Magdalena och hennes make Ivar Axelsson Tott. Därefter innehades Svartsjö kungsgård av de tre riksföreståndarna Sten Sture den äldre, Svante Nilsson och Sten Sture den yngre - tre Sturar, egentligen två, för Svante Sture kallade sig aldrig Sture. Svartsjö var Erik XIV favoritplats och det var här rättegångarna genomfördes 1567, som resulterade i Sturemorden. | Knutsson Bonde KARL VIII (I3531)
|
| 1730 | Kaspar Poppelman var en av flera kända syskon, av vilka den yngste Johannes år 1715 blev biskop i Gö-teborg. Själv var Kaspar verksam som handelsman inte endast i Göte-borg utan även i Jönköping, bl a som ombud för svärfadern Peder Håkansson och på Visingsö. Skeppet Concordia, tillhörigt Hans v Gerdes, Heinrich Eickling, Johan von Minden, Friedrich Krantz och Kasper Poppelman, avseglade i juni 1690 från Gö-teborg med last av trä och stångjärn, uppbringades i Kanalen av holländs-ka kaparen Nassau och infördes till Vlissingen. Skeppet var ej assurerat. (Gbg historia) | Poppelman Kaspar (I2702)
|
| 1731 | Katarina av Sachsen-Lauenburg blev Sveriges drottning 1531. Hennes tid som drottning blev kort eftersom hon dog redan 1535.Den 13 december 1533 föddes Gustav och Katarinas enda barn, sonen Erik (XIV).I september 1535 deltog hon i en fest för Kristian III, svågern som fick kraftfulllt stöd av Sverige i kampen om den danska kronan. Kristian har själv berättat hur den troligen havande drottningen råkade falla omkull under en dans. Detta ledde till hennes plötsliga död, dagen innan hon skulle fylla 22 år.Katarina var liten och nätt till växten, knappt 160 cm lång visar skelettet i Vasagraven i Uppsala domkyrka.(Källa: Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?) | av Sachsen Lauenburg Katarina (I4129)
|
| 1732 | Kom till Kungälv ca. 1630. Omnämd 1643 som slotsfogde på BohusFästning( slott). Bouppteckning 15 februari 1667. Hade 3 döttrar och 4söner | Christoffersson Arenchil Fredrik (I2283)
|
| 1733 | Kom till sin syster och svåger som dräng på Bertilsgården 16år gamal. Var sedan dräng på Haneström och på Aspekullen, där ävenbrodern Andreas arbetade som dräng. 1858 Dräng på Christinehöjd,där brodern Andreas var Torpare. | Andersson Johannes (I403)
|
| 1734 | Komminister i Gällstad | Billing Johannes (I1753)
|
| 1735 | Komminister i Seglora, P | Molin Lars Jacob (I1759)
|
| 1736 | Komminister i Sexdrega | Hoppe Johan Henrik (I1749)
|
| 1737 | Köpmansdotter från Göteborg, O | Billman Petersdotter Sara (I648)
|
| 1738 | Korpral vid norra skånska kavalleriregementet 1708. Kvartermästare vid norra skånska kavalleriregementet 1716. Sekundkornett 1718-06-26. Premiärkornett 1719. Löjtnant 1734-07-04. Livdrabant 1741-09-08. Ryttmästares avsked 1742-01-05. Död 1758 på Genastorp i Ousby socken, Kristianstads län och ligger jämte sin fru begraven i samma sockens kyrka. Han blev 1709-07-01 fången vid Perevolotjna, men rymde 1716 ur fångenskapen. Gift med Margareta Charlotta von Unge, död 1746-07-22, Norje, dotter av vice amiralen Olof Unge, adlad von Unge, och Catharina Palmfelt. | von Borneman Johan Gabriel (I4167)
|
| 1739 | Krister Vasa, ståthållare (hövitsman) i Visborg 1417, riksdrots 1435, rikshövitsman 1436.Krister blev dubbad till riddare redan 1396. Han stod högt i gunst hos änkedrottning Margareta och än mer hos fostersonen Erik, som i över 40 år var kung över nordens tre riken. Som länsherre kunde han agera ganska självständigt, men var samtidigt ett pålitligt stöd för kung Erik både militärt och inom det svenska riksrådet.Mot Karl Knutsson Bonde drog Krister dock till slut det kortaste strået och på nyåret 1439 fängslades den gamle drotsen på sin gård Rävelsta i södra Uppland och tvangs överlämna sina slott och län till Karl Knutsson Bonde. Men han fick upprättelse av den nye unionskungen Kristofer och dog som länsherre på Viborg 1442.Krister (Cristiern) Nilsson på Björnö i Frötuna kallade den tyskbaltiske adelsmannen Henrik Scherembeke sin "om" (frände). Anmärkningsvärt är att det i Sverige ovanliga förnamnet Cristiern också förekom i släkten Scherembeke och att Vasas svårtolkade vapen i hög grad liknar Scherembeke-vapnet.Krister Nilssons son riksrådet Karl Kristersson, död 1440 blev far till Kettil Karlsson och till Erik Karlsson. Karl Kristerssons halvbror riksrådet Johan Kristersson (död 1477) på Rydboholm i Uppland var far till riksråden Krister Johansson (död något av åren 1494-97) på Örby i Uppland och Erik Johansson.(Källa: Lars-Olof Larsson: Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? m. fl.) | Vasa Nilsson Krister (Christiern) (I4120)
|
| 1740 | Kristina Karlsdotter (Bonde), född omkring 1432, död före den 25 januari 1500, (troligen omkring år 1493), var en svensk adelsdam och tidvis prinsessa. Hon var dotter till den svenske riksföreståndaren och sedermera kungen Karl Knutsson.Gift 1446 med riksrådet, sedermera lagmannen Erik Eriksson (Gyllenstierna) från Danmark, motiverade hon således att han bosatte sig i Sverige och blev hennes fars hovmästare. Hon blev änka 1477. Som änka överlämnade hon, i enlighet med sin fars testamente, en tavla av guld till Vadstena kloster. Hon levde som änka ännu 1492 men hennes exakta dödsdatum och -år är okänt. År 1493 har dock föreslagits som troligt. Kristina var Karl Knutssons enda dotter i första äktenskapet. I faderns testamente stipulerades att Kristina och hennes man, Erik, skulle erhålla det gamla huvudgodset, Fågelvik.BarnNils Eriksson (1457-1495)Erik Eriksson d.y. (död 1502)Kerstin Eriksdotter (död 1509), gift med Hans Åkesson (Tott); deras dotter Karin Hansdotter gifte sig med Harald Knutsson Soop och deras dotter Märta Haraldsdotter Soop gifte sig i sin tur med Erik Gustafsson Roos af Hjelmsäter.Margareta EriksdotterLisbeth EriksdotterBirgitta Eriksdotter (död späd)Abraham Eriksson (död 1514)Knut ErikssonGörvel Eriksdotter (död 1495)Carin Eriksdotter | Karlsdotter Bonde Gyllenstierna KRISTINA (I3530)
|
| 1741 | Kristina Karlsdotter (Bonde), född omkring 1432, död före den 25 januari 1500, (troligen omkring år 1493), var en svensk adelsdam och tidvis prinsessa. Hon var dotter till den svenske riksföreståndaren och sedermera kungen Karl Knutsson.Gift 1446 med riksrådet, sedermera lagmannen Erik Eriksson (Gyllenstierna) från Danmark, motiverade hon således att han bosatte sig i Sverige och blev hennes fars hovmästare. Hon blev änka 1477. Som änka överlämnade hon, i enlighet med sin fars testamente, en tavla av guld till Vadstena kloster. Hon levde som änka ännu 1492 men hennes exakta dödsdatum och -år är okänt. År 1493 har dock föreslagits som troligt. Kristina var Karl Knutssons enda dotter i första äktenskapet. I faderns testamente stipulerades att Kristina och hennes man, Erik, skulle erhålla det gamla huvudgodset, Fågelvik.BarnNils Eriksson (1457-1495)Erik Eriksson d.y. (död 1502)Kerstin Eriksdotter (död 1509), gift med Hans Åkesson (Tott); deras dotter Karin Hansdotter gifte sig med Harald Knutsson Soop och deras dotter Märta Haraldsdotter Soop gifte sig i sin tur med Erik Gustafsson Roos af Hjelmsäter.Margareta EriksdotterLisbeth EriksdotterBirgitta Eriksdotter (död späd)Abraham Eriksson (död 1514)Knut ErikssonGörvel Eriksdotter (död 1495)Carin Eriksdotter | Karlsdotter Bonde Gyllenstierna KRISTINA (I3530)
|
| 1742 | Kristina kom från en godssamlande, lågadlig upplandsätt, Rickebyätten, med tyska rötter.(Källa: Lars-Olof Larsson: Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?) | Stierna Jonsdotter KRISTINA (I4116)
|
| 1743 | Kristina kom från en godssamlande, lågadlig upplandsätt, Rickebyätten, med tyska rötter.(Källa: Lars-Olof Larsson: Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?) | Stierna Jonsdotter KRISTINA (I4116)
|
| 1744 | Kung i Sverige 1448-57, 1464-65, 1467-70 | Knutsson Bonde KARL VIII (I3531)
|
| 1745 | Kung i Sverige 1448-57, 1464-65, 1467-70 | Knutsson Bonde KARL VIII (I3531)
|
| 1746 | Kyrkoherde i Länghem | Kjerrulf Isak (I1765)
|
| 1747 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Borneman Casper (I8372)
|
| 1748 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Kjerrulf Johan Fredrik (I1766)
|
| 1749 | Kyrkoherde i Tyska Kyrkan i Göteborg | Marggraf Johan Greg. (I2617)
|
| 1750 | Kyrkoherdedotter från Stora Lundby.Hon var sinnessvag, dog på Kviström gästgiverigård 29/7 1766 74 år gammal.Skulle vara född 1692 vilket inte stämmer med faderns ålder.Med denna korrigering löser sig det hela. Hon var gift med komminister Johan Hedelius i Svenneby, vilken avled 1769 i Hogslätt. I mtl 1767 står Johan Hedelius med hustru, hon ”hufvudsvag”. Uppgifterna i mtl 1767 kom från årsskiftet 1766/67, så hon kan ju inte ha avlidit i juli 1766. I mtl 1770 finner man henne inte där, men när det framgår att man hade fått en dotter Maria Elisabeth Hedelia som blivit gästgivarhustru i Kvistrums gästgiveri (gift Landberg och Hallenberg), förstår man att Margareta Kollinia flyttat till dottern, som tagit hand om henne i hennes huvudsvaghet (tidig demens?), och sedan dött där 1786. Det verifieras ytterligare genom mtl 1786, där det i Kvistrum upptas traktören Jacob Landberg med familj, inkl. ”svärmoder Margareta Hedelia, sinnessvag”.Henrik Karlsson 2018 | Kollinius MARGARETA Elisabeth (I597)
|