Noteringar
Träffar 1,901 till 1,950 av 2,240
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 1901 | Sjuksköterska, politiker, rösträttskvinnaNina Benner-Anderson var sjuksköterska, rösträttskvinna, frisinnad politiker, nykterhetskämpe och fredsivrare. Hon var Västerås första kvinnliga stadsfullmäktigeledamot.Nina Benner-Anderson föddes 1865 i Landskrona som dotter till Magnus Åhlander och Carolina Nilsson. Förlossningen skedde två månader i förtid och det var med stor svårighet som hon överlevde. De första barndomsåren, vilka hon själv skildrat som lyckliga, tillbringade hon tillsammans med tre yngre syskon bland straffångarna på slottet i Landskrona, där hennes far var kamrer. När Nina Benner-Anderson var tio år avled fadern, som då avtjänade ett fängelsestraff för förskingring. Vid denna tid hade familjen redan flyttat från Landskrona till Lund. Där försörjde modern familjen som så kallad spisvärdinna för studenter i staden.Skolgången tillbringade Nina Benner-Anderson i språkforskaren Edvard Lidforss privatskola i Lund. När hon var 18 år dog även modern och Nina Benner-Anderson fick då axla ansvaret för sina yngre syskon. Tre år senare, strax före jul 1886, lämnade hon Lund och begav sig till Stockholm. I huvudstaden blev hon elev på Drottningens sjuksköterskeskola (senare Sophiahemmet) som hade startats ett par år tidigare. Valet av yrke, liksom hennes livslånga engagemang för jämställdhet, rättvisa och för samhällets utsatta, bottnade säkerligen i barndomens upplevelser, såväl av familjens svårigheter som av närheten till fängelsemiljön. Efter sin examen från skolan arbetade hon som sjuksköterska under ett par år.Nina Benner-Anderson fick 1891 anställning som sjuksköterska vid sjukstugan för arbetarna vid Domnarvets Jernverk. Under sin tid vid sjukstugan träffade hon ingenjören Gustaf Anderson och paret gifte sig hösten 1893. Efter några år av kringflyttande hamnade 40-åriga Nina Benner-Anderson tillsammans med make och fyra söner i Västerås kring årsskiftet 1905—1906. I Västerås började hon engagera sig i olika frågor kring kvinnors rättigheter, nykterhet och fred, vilket skulle komma att prägla mycket av hennes fortsatta liv. Hon lär ha haft en organisatorisk skicklighet, som säkerligen kom väl till pass i föreningslivet.Hösten 1906 bildades i Västerås en avdelning av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR, lokalavdelning av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR). Nina Benner-Anderson var en av stiftarna och 1909 blev hon även ledamot av styrelsen. När de politiskt aktiva kvinnorna i Västerås gick fram med en egen kandidatlista vid stadsfullmäktigevalet 1912 var hon nybliven ordförande i rösträttsföreningen och placerades därför som förstanamn. Efter ett lyckat val tog Nina Benner-Andersson plats som stadens första kvinnliga fullmäktigeledamot. Hon var mestadels aktiv i olika sociala frågor och motionerade bland annat om inrättandet av en så kallad ”Mjölkdroppe” och föreslog åtgärder mot den akuta livsmedelskrisen.Nina Benner-Anderson omvaldes som fullmäktigeledamot på de frisinnades lista 1916. Samma år frånsade hon sig det lokala ordförandeskapet i FKPR och blev istället ordförande i Västmanlands länsförbund av LKPR. Efter att hennes make avlidit 1918 avslutade hon mandatperioden i fullmäktige i förtid. Tillsammans med sönerna, varav den äldste var svårt sjuk i tuberkulos, flyttade hon till Bromma i Stockholm. Hon var dock fortsatt aktiv i rösträttsrörelsen och ingick 1921 i den kommitté som fortsatte driva LKPR:s internationella arbete. Nina Benner-Anderson var en av delegaterna till den internationella rösträttsalliansens kongress i Rom 1923.Nina Benner-Anderson tillhörde de kvinnor för vilka kampen för rösträtt och jämställdhet var nära relaterad till frågan om att uppnå nykterhet i samhället. År 1902 hade hon blivit medlem i den kvinnliga nykterhetsorganisationen Vita Bandet, och hon var ordförande i lokalavdelningen i Ödeborg fram till 1906. I Västerås-avdelningen var Nina Benner-Anderson sedermera ordförande mellan 1907 och 1918, därtill även i länsdistriktet. Vid Vita Bandets årsmöte 1916 valdes hon till ordförande i riksorganisationens centralstyrelse, en post hon innehade till 1922. Som ordförande i Vita Bandet var Nina Benner-Anderson livligt sysselsatt med opinionsbildningen och lobbyarbetet för ett alkoholförbud. Bland annat ledde hon flera delegationer som uppvaktade regeringen i frågan. År 1921 organiserade hon tillsammans med Emilie Rathou en stor förbudskongress. Hon var senare även verksam i Riksutskottet för de kristnas förbudsrörelse.Vid sidan av rösträtts- och nykterhetsarbetet var Nina Benner-Anderson starkt engagerad i den svenska fredsrörelsen. Inom Vita Bandet bildade hon 1912 ett särskilt organ, ett departement för fredsarbete. På våren 1915 tillhörde hon delegationen som representerade Sverige vid den internationella kvinnokongressen för fred i Haag. Nina Benner-Anderson ingick sedan i styrelsen, som kassaförvaltare, för den svenska sektionen av Internationella Kvinnokommittén för varaktig fred (nuvarande Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF), vilken hade bildats vid kongressen. Efter ombildningen 1919 av den svenska avdelningen till IKFF var hon fortsatt styrelseledamot fram till 1922. Hon deltog senare i Frankfurtkonferensen om moderna krigsmetoder 1929 och var 1935 utskottsledamot i aktionen Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget, även kallad Första September-Rörelsen.I och med flytten till Bromma 1918 och närheten till huvudstaden blev Nina Benner-Anderson så småningom verksam också i politiken på riksnivå. Till Frisinnade landsföreningens verkställande utskott invaldes hon 1920 som suppleant. Året därpå deltog hon i bildandet av Stockholms nykterhetsvänliga medborgarförening, en utbrytargrupp ur den liberala valorganisationen, och ingick därefter i dess styrelse. Två år senare var splittringen över rusdrycksfrågan även ett faktum i Frisinnade landsföreningen, fastän Nina Benner-Anderson förespråkade fortsatt sammanhållning. I samband med splittringen tog hon plats i Frisinnade landsföreningens förtroenderåd, först som suppleant och från 1924 som ordinarie ledamot. En period var hon suppleant i Frisinnade Kvinnors Riksförbunds verkställande utskott, innan hon 1925 avsade sig detta uppdrag. Hon var dessutom, för en kort tid år 1930, ledamot i Östergötlands länsförbund av Frisinnade Kvinnors Riksförbund.Vid 67 års ålder anslöt sig Nina Benner-Anderson till Vännernas samfund (kväkarna), i vilket hon 1933—1935 fungerade som clerk (numera ombud). Som en av de äldsta i den första generationen medlemmar karakteriserades hon av Emilia Fogelklou som ”vår kära ålderspresident, med sitt vita hår och sina unga tindrande ögon”.Nina Benner-Anderson återvände mot slutet av sitt liv, sjuklig och nästan blind, till Västerås. Hon avled 1947, 81 år gammal, och gravsattes på Östra kyrkogården i Västerås.Johan AnderssonPublicerat 2020-03-02Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:Nina Amanda Constantia Benner-Anderson, www.skbl.se/sv/artikel/NinaAmandaConstantiaBennerAnderson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Johan Andersson), hämtad 2022-07-16. | Åhlander Benner-Andersson Nina Amanda Constantia (I2680)
|
| 1902 | Skara domkyrka: På hans gravhäll står inristat på latin: "Herrens år 1493 före Tomasmässan mördades grymt den stränge riddaren Hans Åkesson." | Åkesson Tott af Skedebo HANS (I3527)
|
| 1903 | Skara domkyrka: På hans gravhäll står inristat på latin: "Herrens år 1493 före Tomasmässan mördades grymt den stränge riddaren Hans Åkesson." | Åkesson Tott af Skedebo HANS (I3527)
|
| 1904 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Backman Johan Nicklas (I1098)
|
| 1905 | Skild 14/11 1976 | Rosén Tord* Ingemar Sverker (I23)
|
| 1906 | Skolad i uppsala 1617, student 1625, fil mag 1632, Prof. i astronomi o fysikvid Dorpats univ. 1633. teol.prof. 1639 05 14, prästvigd 1641. | Schomera PETRUS* Andreas (I656)
|
| 1907 | Skolad i uppsala 1617, student 1625, fil mag 1632, Prof. i astronomi o fysikvid Dorpats univ. 1633. teol.prof. 1639 05 14, prästvigd 1641. | Schomera PETRUS* Andreas (I656)
|
| 1908 | Släkten Sandströmhttps://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=6519 | Knutson Sandström PETER (I3977)
|
| 1909 | Smålands husarregemente 860 Livkompaniet nr 17 GrimstorpAntagen 17760323 Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente (F, G, H) 860 (1778) Bild 210 (AID: v376342.b210, NAD: SE/KrA/0023) | Boman Jönsson JONAS (I4002)
|
| 1910 | Smålands husarregemente 860 Livkompaniet nr 17 GrimstorpAntagen 17760323 Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente (F, G, H) 860 (1778) Bild 210 (AID: v376342.b210, NAD: SE/KrA/0023) | Boman Jönsson JONAS (I4002)
|
| 1911 | Sold.137 Johannes Oxel vid Åsa m p Lena Israelsdr ib | Familj: Oxel JOHANNES / Israelsdotter LENA (F16)
|
| 1912 | Sold.137 Johannes Oxel vid Åsa m p Lena Israelsdr ib | Familj: Oxel JOHANNES / Israelsdotter LENA (F89)
|
| 1913 | Soldaten Johan Oxel för Åsa m p Katharina Jonsdr i Vässingarp http://www.orserum.info/ | Familj: Oxel JOHANNES (JOHAN) / Johansdotter KATRINA (F90)
|
| 1914 | Soldaten Johan Oxel för Åsa m p Katharina Jonsdr i Vässingarp http://www.orserum.info/ | Familj: Oxel JOHANNES (JOHAN) / Jonasdotter KATRINA (F17)
|
| 1915 | Sont till Olof Börjesson och Marie Kristensdotter enl Lars Y Svensson på DisbytOluf Frantzman med familj finns med i Hans Karlssons bok "Familjer i Foss socken", sid 60.Där finns 7 barn listade:Oluf Frantzman, Kvartersmästare, d. 17-5-1754 L. Fossgift med Maria Gabrielsdotter Stiernberg, f. 1697 Brattås, Bäve sn., d. 17-2-1773 L. Foss, dotter till Gabriel Eriksson Stiernberg, Generalgevaldiger i Västgöta armen o. Margareta Werner. | Fransman OLOF (I493)
|
| 1916 | Sont till Olof Börjesson och Marie Kristensdotter enl Lars Y Svensson på DisbytOluf Frantzman med familj finns med i Hans Karlssons bok "Familjer i Foss socken", sid 60.Där finns 7 barn listade:Oluf Frantzman, Kvartersmästare, d. 17-5-1754 L. Fossgift med Maria Gabrielsdotter Stiernberg, f. 1697 Brattås, Bäve sn., d. 17-2-1773 L. Foss, dotter till Gabriel Eriksson Stiernberg, Generalgevaldiger i Västgöta armen o. Margareta Werner. | Fransman OLOF (I493)
|
| 1917 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Gunnarsson Drakenberg Börje Gunnarsson (I8620)
|
| 1918 | Stamfar för ätten Löfvenskjöld | Löfgren Andersson Simon (I814)
|
| 1919 | Stammor för ätten Löfvenskjöld | Wallerius Helena Elin (I813)
|
| 1920 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Kollinia Nilsdotter Maria (I614)
|
| 1921 | Står i Emigrant kort Krokstad 1865-72 1/2 kort CE1087 utflyttad tillNorge. | Åhlander Jonas (I309)
|
| 1922 | står i födelseboken 31 sept. endast 30 dagar i sep | Pålsson Berg Elna (I3598)
|
| 1923 | Står i hfl utflyttad 13/5 1880 till N.Amerika. Hibernia ( kan vara fartygsnamn) AI:14 2/8 sid 33.Emigrationsregister från Göteborg: 14/5 1880 till New York AmandaLundgren f. Göteborg stad, 2 söner, 2 döttrar. NR: 15:19:9353. | Åhlander Landby Lundgren Lundbom AMANDA* Virginia Eugenia (I84)
|
| 1924 | Står i hfl utflyttad 13/5 1880 till N.Amerika. Hibernia ( kan vara fartygsnamn) AI:14 2/8 sid 33.Emigrationsregister från Göteborg: 14/5 1880 till New York AmandaLundgren f. Göteborg stad, 2 söner, 2 döttrar. NR: 15:19:9353. | Åhlander Landby Lundgren Lundbom AMANDA* Virginia Eugenia (I84)
|
| 1925 | Står iHusfl. som bräcklig | Nilsdotter Anna Stina (I3046)
|
| 1926 | står som född i många kyrkoböcker 17980215 men enl. födelseboken 17980218 | Andersdotter INGER (I45)
|
| 1927 | Står som Lundbom första gången som utflyttad till Köpenhamn år 1875. (se moderns flyttningar i Lund.) | Lundbom KNUT* Ferdinand (I83)
|
| 1928 | Står som Lundbom första gången som utflyttad till Köpenhamn år 1875. (se moderns flyttningar i Lund.) | Lundbom KNUT* Ferdinand (I83)
|
| 1929 | Stavas Annicka i Dödboken 1860-2016 | Nilsdotter Annika (I1572)
|
| 1930 | Storkyrkoförsamlingen i Stockholm | Sandström GUSTAF MAGNUS TEODOR (I3907)
|
| 1931 | Storkyrkoförsamlingen, Stockholm | Sandström Gustaf Esaias (I3981)
|
| 1932 | Storkyrkoförsamlingen, Stockholm | Sandström Ada Malvina (I3980)
|
| 1933 | STORM SvenSläktnamn: JohanssonFödd: 1818Död: 1870Antagen: 1838 23 novemberAvsked: -Aktnummer: JR-00-0445-1838Regemente: Jönköpings regementeRote: StänkelstorpKompani: VISTASocken: AdelövTorpnummer: JR-00-0445 Längd:179 cm Antagen 1838 23 november http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/dbrecord.sv.aspx?id=3850059 | Storm Johannesson SVEN (I57)
|
| 1934 | STORM SvenSläktnamn: JohanssonFödd: 1818Död: 1870Antagen: 1838 23 novemberAvsked: -Aktnummer: JR-00-0445-1838Regemente: Jönköpings regementeRote: StänkelstorpKompani: VISTASocken: AdelövTorpnummer: JR-00-0445 Längd:179 cm Antagen 1838 23 november http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/dbrecord.sv.aspx?id=3850059 | Storm Johannesson SVEN (I57)
|
| 1935 | Stud. i Lund 1668. Reste utrikes 1671 och följande år samt1680.Magister under den första vistelsen i Tyskland och teol.dr. underden senare, nämligen i Wittenberg 1683. Blev lektor i Göteborg 1675.Teol. prof. i Lund 1692.Prästvigdes av biskop Carlberg i Göteborgs Domkyrka 26/6 1692.Biskop i Göteborg, O 1711.Poppelman höll en oration vid jubelfesten i Lund 1693, även ett begravningstal över Drottning Ulrika Elonora i Lunds domkyrka.Köper fastighet Västra Hamnen , Göteborg i December 1712 Pris 400 d.s.m. av Jacob Utfalls arvingar. 1715 blev biskop i Gö-teborg Begravd i sin svärfars Daniel Wallerius grav i Örgryte Kyrka.Gravarna har flyttats ut och jordats i en grav norr om kyrkoväggen där gravstenarna har rest mot väggen.Poppelman, Wallerius, Carlberg och Björk (alla biskopar i GBG), liggerbegravda här. | Poppelman JOHANNES* Caspari (I632)
|
| 1936 | Stud. i Lund 1668. Reste utrikes 1671 och följande år samt1680.Magister under den första vistelsen i Tyskland och teol.dr. underden senare, nämligen i Wittenberg 1683. Blev lektor i Göteborg 1675.Teol. prof. i Lund 1692.Prästvigdes av biskop Carlberg i Göteborgs Domkyrka 26/6 1692.Biskop i Göteborg, O 1711.Poppelman höll en oration vid jubelfesten i Lund 1693, även ett begravningstal över Drottning Ulrika Elonora i Lunds domkyrka.Köper fastighet Västra Hamnen , Göteborg i December 1712 Pris 400 d.s.m. av Jacob Utfalls arvingar. 1715 blev biskop i Gö-teborg Begravd i sin svärfars Daniel Wallerius grav i Örgryte Kyrka.Gravarna har flyttats ut och jordats i en grav norr om kyrkoväggen där gravstenarna har rest mot väggen.Poppelman, Wallerius, Carlberg och Björk (alla biskopar i GBG), liggerbegravda här. | Poppelman JOHANNES* Caspari (I632)
|
| 1937 | stud. i Ups. 1743; prestvigd 1747;e. o. k. hofpredikant s. å.; ordinarie 1750; teol. doktor1751; kyrkoherde vid Riddarholmen och Bromma 1752;f 23 maj 1763. »En af Sveriges ryktbaraste predikanter.» — Gift 1752 med Ul¬rika Elisabet von Hausswolff (f. 1728 f 1793), omgift 1768 med kyrko¬herden i Carlshamn J. C. Stricker (f. 1726 f 1792). — Söner: 1) HansEdvard (f. 1756; stud. i Ups. 1774; rådman i Göteborg; f 1822), fadertill 1773 och 1803; 2) Abraham (f. 1757; stud. skån. i Lund 1777; mag.-sekreterare i Carlshamn med borgmästares namn; tog afsked; f i Bil¬linge i Skåne 1838), fader till Abraham Zacharias (f. 1792; stud. blek.i Lund 1808; pastor primarius; berömd andlig vältalare; f 1857). | Pettersson ABRAHAM (I3938)
|
| 1938 | Student i Lund 1842 (Sgn.). Postexpeditör i Hälsingborg 1848-12-05. Kontrollör i Hälsingborg 1850-01-08. Dansk vice konsul i Hälsingborg. Postkommissarie i Hälsingborg 1855-01-22. RVO 1860-05-05. RDDO. Avsked 1874-03-10 | von Björnmarck Niklas Abraham Conrad (I3911)
|
| 1939 | Studerade i Göteborg 1665 | Lyselius Jacobsson Simon (I1269)
|
| 1940 | Styvson hos Olof Magnus Hallqvist,båtsman f.18500530 i Ucklum, död 19310213o.h.h. Inger Eliasdotter död 19161229 | Lundgren Erik* Albin (I96)
|
| 1941 | Svärföräldrar är brukare på Äskeryd Magnus Larsson och Anna Catharina | Jansson Gustav (I353)
|
| 1942 | Svårläst Elin Svensdotter | Svensdotter ELIN (I1576)
|
| 1943 | syster till Gästgivare Hans Eskilsson på Svarteborg, O | Eskilsdotter KARIN (I669)
|
| 1944 | syster till Gästgivare Hans Eskilsson på Svarteborg, O | Eskilsdotter KARIN (I669)
|
| 1945 | Tar senare namnet Lidström (kan fadern ha detta namn?).Fosterson hos Amanda Åhlander (mormor) | Gerle Edward Louis (I2333)
|
| 1946 | Test.Olof Svensson i Ög,Rasmus Larsson ,Ög | Thoresson Försagd Bernt (I2252)
|
| 1947 | TEXT VID FÖDELSENOTISTill förmämnde(?) barn har slaktare.drängen Peter Johan Petersson ifrån h.v.stadsförsamling, sammanvigd med pigan Estrid Jonasdr. d 5/5 1855 förklarat sig vara .... | Petersson Carl Johan (I8349)
|
| 1948 | Theodor Sandström, (son till Peter Sandström, Tab 1), född 1774-12-21 i Sandseryds socken, Jönköpings län. Pistolsmed vid livgrenadjärregementet 1801-04-26. Besiktningsrustmästare vid Svea artilleriregementes beväringsförråd 1804-12-07. Ekonomidirektörs n. h. o. v. 1814-11-01. Styresman vid Svea artilleriregementes extra beväringsverkstäder 1815-07-13. Sedan direktör vid Eskilstuna fristad. † där 1844-06-12. Gift 1804-06-03 i Linköping med jungfrun Christina Sjöberg, född 1773-08-14, † 1835-06-08 i Eskilstuna, Södermanlands län, dotter till pistolsmeden Anders Sjöberg och Christina Ljungberg | Sandström THEODOR (I3973)
|
| 1949 | Tillhör den kända släkten Ekman Håkansson från Stora Ekered, Dalstorp,P. | Ekman Johan Gustav (I1252)
|
| 1950 | Tillhörande en Skotsk adlig släkt. Prästvigd till Kyrkoherde i Åhus 1661Transp. till Halmstad 1682. Riksdagsman 1675, 1682, 1686. Prost 16831222Transp. till Örebro. Magister i Lund 1688.Ur Wikepedia Casten Månsson Rönnow, född omkring 1630, död 1691 eller 1692, var en svensk präst, son till Magnus Dublar som var en skotskfödd handlande i Ronneby, efter vilken ort han tog namnet Rönnow.Rönnow blev 1661 kyrkoherde i Åhus. Medan flera av de skånska prästerna under Karl XI:s danska krig 167679 visade sig dansksinnade, var Rönnow alltid trogen mot svenska kronan. Därigenom skaffade han sig Karl XI:s gunst i hög grad.År 1676 förlänades Rönnow och hans arvingar adliga privilegier och säterifrihet 4 1/24 kronohemman i Åhus socken (mestadels ödeshemman) mot rustningsskyldighet. Hans pastorat utökades med Viby och Rinkaby socknar (1681), han erhöll en guldkedja (nu förvarad i Statens historiska museum), och senare utverkade han bland annat ett betydligt resestipendium åt sin son Magnus.År 1682 utnämndes Rönnow till kyrkoherde i Halmstad och 1686 i Örebro. År 1688 promoverades han i Lund till filosofie magister. Vid riksdagarna 1675, 1682 och 1686 var Rönnow ledamot av prästeståndet.Enligt legenden skall Rönnow under kriget ha räddat kungen undan danskarna genom att förmå honom att gömma sig i skorstenen vid ett tillfälle, då danskarna omringat Åhus prästgård och sökte kungen där. Fullkomligt utan stöd av fakta och handlingar var den en tid gängse uppgiften, att Karl XI gjort Åhus pastorat ärftligt inom Rönnows familj, se för övrigt dottersonen Casten Aulin. | Rönnow Månsson CASTEN (I706)
|